På tisdagen ringer Miia för att meddela Huliganens svar på provtagningen i hans lungor. Proverna visar att han har en ökad mängd mastceller. Åtta procent i jämförelse med 5 % som anses vara övre gränsen för normalt. Kanske kan han ha haft ännu högre tidigare veckor tror Miia. Utöver det visar proverna på lite blod i lungorna.

Jag får lite panikkänslor. Har han haft en lungblödning?! Ja, antagligen.

Miia berättar att det är ovanligt på ridhästar, att det snarare förekommer på travare och galoppörer. Att det snarare hänger ihop med hastighet än med lång ansträngning.

“Jag har ju galoppjobbat honom” säger jag. “Kan jag ha orsakat det här?”

Miia förklarar att man kan se en blödning upp till ca 4 veckor tillbaka i tiden. Ett snabbt överslag i mitt huvud gör att jag inser att det är mer än 4 veckor sedan han tränades överhuvudtaget. Alltså borde jag inte kunnat orsaka blödningen, och ett vanligt galopp-pass innehåller knappast någon hög hastighet för oss.

“Om han varit flåsig mycket senaste tiden är det ju möjligt att han flåsat fram blödningen på egen hand” säger Miia. Jag föreställer mig att om han varit flåsig från början o kanske dragit något race med övriga hästar i hagen, kanske det räckt för att provocera fram en blödning.

Jag får veta att blödningen inte är något att göra något åt. Den är dessutom väldigt liten.

Den ökade mängden mastceller testar vi i första hand att vänta ut och se om foderbytet från hö till hösilage räcker för en förbättring. Det kan ta upp till 6 veckor för en miljöförändring att ge resultat. Så länge ska han ridas i den mån det är möjligt eftersom han stelnat så mycket bak.

Här finns en intressant artikel om just luftvägssjukdomar.

Håll tummarna för att vi blir successivt bättre härifrån!