Om när Morganriks börjar närma sig

Det är två dagar kvar tills vi åker mot årets Morganriks. Jag kan inte bestämma mig för om jag är bra eller dåligt förberedd. Allt jag vet är att det är för sent för att ändra på något nu. Det gör mig lugn och stressad samtidigt.

På måndagskvällen försöker jag kombinera planen att rida ett sista dressyrpass med tanken att det ändå är för sent att lära sig något. Resultatet blir ett kort pass på ridbanan, följt av en lång galopp ute. Den där stunden på ridbanan kunde jag varit utan. Jag vill inte rida igenom programmen, för jag förstår att missarna kommer fastna i mig och jag är utan chans att hinna få rätsida på dom. Jag lullar mest bara runt. Först är han nästan förolämpande ointresserad och seg, sedan lite väl het. Jag tror inte passet tillför någonting överhuvudtaget. Nåväl. Vi får i alla fall en härlig galopp i skymningen efteråt.

Idag är Felicias dag. Det är tänkt att jag ska försöka umgås med min familj, sådär som jag måste göra vissa dagar i veckan. Imorgon ska jag ägna hela eftermiddagen och kvällen i stallet. Allt ska putsas och packas och planeras. Felicia och jag ska testa lite moment till trailen, mest för att umgås och känna lite pepp inför avresan. Det var länge sedan vi gjorde något tillsammans, så jag ser verkligen fram emot både onsdagens myskväll och hela rikset.

På torsdag bär det av. Först ska Huliganen tömköras, sedan schamponeras och slutligen lastas. Felicia hämtar vi upp på vägen, sedan styr vi mot Norrköping för att mellanlanda över natten. Att resa långt med häst är en sak, men att resa långt med en ettåring OCH en häst, det kan ta livet av vem som helst. Alltså mellanlandar vi efter halva sträckan och övernattar hos min mamma. Huliganen får bo i ett stall i närheten.

På fredag morgon åker vi från Norrköping till Vetlanda, ca 3 timmar med hästtransport inkluderat stopp för eventuella bajsblöjor eller ohanterbart spring i benen. Huliganen visas sist av alla hästar, eftersom han är den ende morgankorsningen på plats. Tätt efter startar jag trailklassen och någon timme senare startar även Felicia.

På lördagen blir det tömkörningsklass och dressyr i form av Lätt C:1 och Lätt B:3, sedan bränner vi upp till Norrköping igen och på söndag vidare hem till Stockholm.

Jag som älskar planering har gjort ungefär tusen listor och tidsscheman som vi kan förhålla oss till. Bara att packa för att få ettåringen att överleva är ju ett projekt i sig. Sen ska det med kläder för att ta hand om häst, visa häst, tävla trail, tömkörning och dressyr. Herregud. Jag äger ett enda par vita ridbyxor. Dom måste jag spara till på lördag. Vad visar man häst i egentligen? Svarta jeans och piketröja?!

Nu är det färdigflummat här. Måste in och leta jeans till trailen. För er som vill följa vår Riks-resa in i minsta detalj rekommenderar jag att söka upp oss på Instagram. Ska jag fixa en Huliganen-snap också? Det kanske jag gör. Eller använder  man Insta-stories numera? Låt mig veta hur ni vill att jag gör. Hej så länge!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.