Om MorganRiks och att ställa ut eller inte ställa ut

I ett helt år har jag sett fram emot att åka till MorganRiks, årets höjdpunkt. Huliganen är som många av er vet korsning mellan connemaraponny och morganhäst. Han är dock registrerad i Svenska Morganhästföreningen, som lyckligtvis registrerar även korsningar. Egentligen spelar sånt mindre roll, men en kul bonus är att SMHF varje år arrangerar MorganRiks. Rikset är ett flera dagar långt arrangemang med tävlingar i alla tänkbara grenar. Vi har varit med tre gånger: 2011, 2013 och 2015. I år är det dags igen, den 3-8 augusti i Vetlanda.

Hela hösten och vintern och våren har det legat som ett avlägset mål, långt långt in i framtiden. Om paniken som uppstod när jag insåg att det bara är ett par veckor kvar, skriver jag nog i ett annat inlägg. Idag vill jag bara berätta om hur vår plan för rikset ser ut. För nu börjar den på riktigt, planeringen.

Bland det roligaste jag vet är att bestämma vilka klasser vi ska starta i. På MorganRiks finns en uppsjö av olika grenar och klasser. Det är inte för intet man säger att morganhästar är allsidiga. Här tävlar ofta samma hästar i western, dressyr, hoppning och körning. Inget konstigt med det, för en morganägare.

Vi rider ju som bekant varken western eller kör så för oss smalnar utbudet av till ett tiotal klasser. Såhär blir det:

Fredag: Trail (mig + Felicia)

Lördag: Dressyr Lätt C:1, Lätt B:3, Tömkörning

Först planerar vi att vara med på hoppningen, sen upptäcker jag att den ligger på söndagen. Det skulle innebära att min häst, som är ovan att hoppa, ska hoppa bana efter att ha tävlat fem klasser på två dagar och sedan direkt efteråt lastas och köras 40 mil hem. Nope. Det går bort.

Slutligen måste jag ta ställning till om han ska ställas ut. Jag vill gärna det, men Johan påminner mig upprört om hur det var när vi var i Avesta 2013.

“Dom sa att han var ful, Matilda!” fräser han. “Jag kan inte fatta varför du ska betala för att någon annan ska vara elak mot din häst och säga att han är ful. Vi tycker ju om honom som han är!” I Avesta fick Huliganen 29 poäng. Tvåa nia. Jag trodde fasen inte det var möjligt att få en så låg bedömning utan att ha väl tilltagna exteriöra problem. Han fick längst bedömning av det 80-tal hästar som deltog. Jag var upprörd i flera månader. Men samtidigt. Han var inte så himla snygg. Kolla bilden här ovanför. Han ser ju ganska bedrövlig ut. Bjuder på protokollet också. Det är hjärtskärande. Men samtidigt: Han är ju så fin nu. Jag är väl mogen nog att kunna vifta bort en dålig bedömning, om det skulle falla sig så. Eller kan jag det?

I Vetlanda 2011 däremot, som fyraåring, fick han 37 poäng och betydligt trevligare kommentarer. En bild från den gången ser du här nedanför. Och längst upp i det här inlägget ser du en bild från förra veckan, i hans nuvarande form.

Så. Ställa ut eller inte ställa ut? Det är frågan. Vad tycker du?

Välkommen med på resan mot årets MorganRiks!

 

2 thoughts on “Om MorganRiks och att ställa ut eller inte ställa ut

  1. Suzannah says:

    Ställ ut du. Det vore väl intressant att se vilken poäng han skulle få nu? Och hur som helst är han din älskade Huligan – oavsett siffrorna på papperet! 😀

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *